Vi satt vid middagsbordet häromdagen och storebror började berätta om Äventyrslandet där vi var förra sommaren. Han kom ihåg otorligt många detaljer så jag sa till honom att han hade ett otroligt minne. Då tittar ungen på mig och säger: Mamma vill du ha en pojke som kommer ihåg mycket eller vill du ha en pojke som E (bästa kompisen) som kan springa jätte fort.
Ibland häpnar jag över allt som händer i detta lilla huvud. Hur mycket ska en 4-åring fundera egentligen? Och, var får han allt ifrån? Vilka signaler sänder jag ut helt omdevetet? Det är nästan lite läskigt ibland.
Vad sa jag till honom? Jo, att jag vill att han ska vara precis som han är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar